Bästisar kap.5 (Castells perspektiv)
Jag väntade på Lypsyl utanför.Min lektion hade slutat innan hennes.
Efter en kort stund såg jag henne gå ut.Jag joggade till henne.''Vad ska du göra nu?''.Hon tvekade ''Jag ska spela fotboll med Linus och co.''
''Åh, okej''.Hon gick iväg till den stora fotbolssplanen där Linus väntade.
Jag tänkte på vad jag skulle göra.Och då såg jag Zion, han läste en bok under ett träd.Jag gick till honom och hälsade.
''Vad läser du?'' frågade jag och satte mig ner bredvid honom.
''Inget speciellt'' sa han och stängde boken.Han lade ner den i sin väska.Innan han lade ner den hann jag se vad det var för bok.Boken hette 'Vett och etikett.'
''Vett och etikett?'' frågade jag och lade huvudet på sned.
''Ja, jag måste lära mig det'' Jag småskrattade ''Vadå, är du någon rik snubbe eller?'' Han flinade retsamt ''Det kommer du aldrig att få veta.''
Jag visste inte om han skämtade eller menade det.''Skämtar du eller?''.Han flinade som han gjorde innan fast svarade inte.
Vi var tysta ett tag tills han nickade mot fotbollsplanen ''Är du kompis med tjejen på fotbollsplanen?''
Lypsyl hade precis dribblat förbi massor av killar och gjort ett mål mitt i krysset.
''Ja, hon är min bästis'' sa jag stolt.''Okej, har ni kännt varandra länge?'' frågade han, jag nickade.''Från dagis till nu'' sa jag.Han visslade imponerat.Jag log.
''Vem är killen som spelar med Lypsyl?'' frågade han.
''Varför undrar du?'' frågade jag.Det förvånade mig att jag kände mig lite avundsjuk.
''Njaa..Bara undrade'' Sa han.Det ringde in och det märktes att Linus och Lypsyls lag hade vunnit för alla kom och gjorde high five i deras lag.
Han stod upp.''Det är väl dags för mat nu?'' frågade han medan han tog upp väskan.''Ja tror det, ska vi gå tillsammans?'' Han log ''Visst''
Lypsyl och Linus sprang mot mig, hon var ganska andfådd.''Vi vann'' Sa hon och log brett.Linus log också.
''Grattis'' sa jag och gav dom ännu varsinn high five.Zion kom fram till Lypsyl och Linus ''Ja grattis.''.
Då fick jag en idé ''Ska vi alla fyra äta tillsammans?''
Efter en kort stund såg jag henne gå ut.Jag joggade till henne.''Vad ska du göra nu?''.Hon tvekade ''Jag ska spela fotboll med Linus och co.''
''Åh, okej''.Hon gick iväg till den stora fotbolssplanen där Linus väntade.
Jag tänkte på vad jag skulle göra.Och då såg jag Zion, han läste en bok under ett träd.Jag gick till honom och hälsade.
''Vad läser du?'' frågade jag och satte mig ner bredvid honom.
''Inget speciellt'' sa han och stängde boken.Han lade ner den i sin väska.Innan han lade ner den hann jag se vad det var för bok.Boken hette 'Vett och etikett.'
''Vett och etikett?'' frågade jag och lade huvudet på sned.
''Ja, jag måste lära mig det'' Jag småskrattade ''Vadå, är du någon rik snubbe eller?'' Han flinade retsamt ''Det kommer du aldrig att få veta.''
Jag visste inte om han skämtade eller menade det.''Skämtar du eller?''.Han flinade som han gjorde innan fast svarade inte.
Vi var tysta ett tag tills han nickade mot fotbollsplanen ''Är du kompis med tjejen på fotbollsplanen?''
Lypsyl hade precis dribblat förbi massor av killar och gjort ett mål mitt i krysset.
''Ja, hon är min bästis'' sa jag stolt.''Okej, har ni kännt varandra länge?'' frågade han, jag nickade.''Från dagis till nu'' sa jag.Han visslade imponerat.Jag log.
''Vem är killen som spelar med Lypsyl?'' frågade han.
''Varför undrar du?'' frågade jag.Det förvånade mig att jag kände mig lite avundsjuk.
''Njaa..Bara undrade'' Sa han.Det ringde in och det märktes att Linus och Lypsyls lag hade vunnit för alla kom och gjorde high five i deras lag.
Han stod upp.''Det är väl dags för mat nu?'' frågade han medan han tog upp väskan.''Ja tror det, ska vi gå tillsammans?'' Han log ''Visst''
Lypsyl och Linus sprang mot mig, hon var ganska andfådd.''Vi vann'' Sa hon och log brett.Linus log också.
''Grattis'' sa jag och gav dom ännu varsinn high five.Zion kom fram till Lypsyl och Linus ''Ja grattis.''.
Då fick jag en idé ''Ska vi alla fyra äta tillsammans?''
Kommentarer
Trackback
